Eller, rättare sagt så har det varit intensivt. Var förra veckan tog vägen har jag ingen aning om och den här veckan har också försvunnit i ett nafs. Har haft besök från Örebro och det har inte funnits varesig tid eller lust till att blogga. Har för avsikt att berätta mer om det hela när läget känns lite lugnare, just nu är det it.
För er som följer den här bloggen för att veta hur det går med träning och vikt så kan jag säga att träningen har hittills gått okej, detta tack vare besöket som villigt hakade på både promenader, löpning och till och med försökte peppa mig till att orka en armhävning. Där fick jag bevisat för mig att ingen är perfekt, för någon armhävning blev det inte. Men jag närmar mig! Har sprungit två kortare pass denna vecka och tokladdar nu inför ett långpass i helgen. Är hos pappa och har ju ändlöst med vägar att springa på så det är bara att passa på.
Viktmässigt är det lugna gatan. Ligger stadigt snett över 67 kg och kan inte påstå att jag tar ihjäl mig för att minska ytterligare för tillfället. Har ju bara några kilon kvar och det är alldeles för trevligt att äta det som kroppen vill ha för att jag ska vilja lägga mig på energiunderskott just nu. Det är mycket möjligt att 67 kg är den vikt jag vill behålla, för jag upplever att jag kan äta rätt fritt och ändå stå still. Men vi får se, det är för kort tid att utvärdera än så länge.
Är som sagt hos pappa nu. Kom hit idag och ska vara här en vecka innan det är dags att åka ner till Anna i Västervik. Ser fram emot några lugna dagar med sol, träning och mycket sömn, sen kanske vi ska iväg på nån liten tripp nånstans. Har gjort bort veckans plugg nu idag och tänker inte ens titta åt böckerna förrän på måndag.
Men nu är det nog sängen som gäller, eller i alla fall horisontellt läge.
Namaste.
//Jenny
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar