Lördagen inleddes med presentation av alla inblandade och alla fick delge sina förväntningar på helgen. Vi var en brokig skara människor i åldrar från knappt 30 till långt över 30, om man säger så. Ledarna var Åsa och Lena från Ume Softrunners, samt Hanna som presenterade sig men sedan skulle återkomma först på söndagen.
Efter presentationen begav vi oss till strandpromenaden för att dels jobba lite löpteknik och dels lite intervaller (30 sek + 15 sek vila). Benen var väl inte helg pigga så tidigt på morgonen, men de vaknade till slut. Hade absolut inga känningar från Blodomloppet vilket var skönt.
Temat i den föreläsning som följde efter löppasset och som även fortsatte efter lunch var det alltid lika aktuella ämnet mental motivation. Fick en del tankeställare, men framförallt fick jag med mig att jag fick påtankat ny motivation då jag fick bekräftat att jag faktiskt tänker rätt. Jag har gjort rätt de senaste arton månaderna, nu handlar det bara om uthållighet.
Löppasset på eftermiddagen var stadslöpning och vi rullade runt på stans gator under strålande sol och med ständig motvind. I en park fick vi i uppdrag att springa tre varv runt en slinga som var ungefär 4-500 meter. Uppgiften var att springa alla varv i olika fart och jag försökte köra medelhårt - lugnt - spykänsla. Gick sådär, men olika tempon var det i alla fall. Efter det joggade vi ner mot älven och körde några cirkelövningar. Det blev plankan, benböj och utfall som upprepades ett antal gånger. Nöjda och glada joggade vi tillbaka och de flesta stannade kvar för att sno ihop en middag. Jag begav mig dock hem då min pollenallergi hade slagit till med ny kraft och jag var i desperat behov av medicin.
Somnade ovaggad igår kväll och vaknade med inte alltför mycket träningsvärk i morse. Hade lite känningar i insidan av låren, men annars var det prima liv (förutom att det var morgon då). Vi samlades för kort presentation av dagen och sen stack vi till en annan park för ett rejält cirkelträningspass med Hanna. Övningarna vi körde var bl.a. situps, dips, armhävningar, en variant av burpees, jumping jacks, indianhopp, grodhopp och en radda till. Vi körde i nästan en timme och pulsen var hög på slutet, vill jag lova. Vi avslutade med en något pinsam stafett som involverade "Små grodorna" (sång OCH dans), en del annan skönsång och framförallt en uppvisning av total brist på koordination. Denna stafett slutade givetvis, i lekfullhetens anda, oavgjort.
Föreläsningarna och gruppövningarna som följde och senare fortsatte efter lunch handlade mycket om att sätta smarta mål, att lista ut vad som egentligen är viktigt och hur man konkretiserar hela den sörjan i små saker som man kan börja göra för att nå målen i fråga. Mycket intressant!
Dagen avslutades med ett löppass längs strandpromenaden där vi delade in oss i olika grupper utifrån hur kroppen kändes. Jag är van vid stor mängd träning, men jag är inte van vid t.ex. styrkepasset vi körde på förmiddagen. Jag valde hur som helst att vara i den grupp som skulle springa hela vägen, för det visste jag att jag klarar. Slutade med att jag sprang drygt 5 km på strax över halvtimmen och det var jag förstås nöjd med. Låg precis över 6 min/km i snitt, hade till och med en eller två kilometer på 5:50 min/km vilket var stärkande med tanke på hur mycket träning jag hade i benen.
Överlag var helgen väldigt rolig och jag blir så inspirerad och fascinerad av alla dessa människor, i alla åldrar och former och storlekar, som alla samlas runt just löpning. Jag tror alla som inte springer har en ganska tydlig bild av hur en löpare "ska" se ut och jag hoppas att de som sett oss lattja runt i helgen förstår att alla kan springa. Jag vet att jag haft en jättetydlig bild av hur en löpare ser ut och jag uppfyller inte direkt den bilden, men jag springer och jag gör det faktiskt jäkligt bra.
Så om någon här funderar på om de kan börja springa så är svaret JA! Bor du i Umeå så kontakta Ume Softrunners, bor du någon annanstans så leta reda på något liknande. Allt går utom små barn och tennsoldater, som man brukar säga (eller som jag brukar säga, i alla fall).
Slutligen en not på ett annat ämne. Jag gillar ju att belöna mig själv och jag gillar att ge mig själv sporrar och vad är bättre än att kombinera de två? Således blev en jacka från Salomon som är precis, precis en halv centimeter för tight belöningen för Blodomloppet och sporren för att tappa några centimetrar till. Visst är det en skönhet?
Att mitt Visa-kort sa upp sig efter att jag betalat, det är helt enkelt något man får ta.
Nu ska jag ta och runda av, borsta tänderna och faktiskt gå i sängs. Har en intressant vecka på jobbet framför mig och mammas dödsdag är på torsdag. Det kryper lite i kroppen, jag gillar inte alla minnen som anfaller mig från höger och vänster, men blir det för jobbigt så vet jag att jag får vara ledig då jag redan snackat med chefen om det. Eller så vill jag jobba för att hålla tankarna borta, vi får se hur det blir.
Jag hoppas att ni alla haft en strålande fin helg och att ni är taggade inför en ny vecka!
Namaste.
//Jenny
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar