Imorgon blir det joggning på morgonen och yoga på kvällen. Funderar på att skjuta på min arbetsdag en timme så att det hinner bli riktigt ljust på morgonen innan jag sticker ut. Det är mörkt allt längre på morgonen nu och mörknar fort på kvällen. Det är himla mysigt, men det är lite jobbigt att veta att det bara kommer bli mörkare och mörkare och mörkare.
När jag var ute pinnade tidigare ikväll så började jag fundera på det här med hinder. Hinder är oftast något man skapar själv, det är väldigt sällan som man är ett totalt offer för yttre omständigheter. Men oavsett var hindrena kommer från så ska de övervinnas och jag började lista vilka hinder jag överkommit när det gäller motion. De jag kom på sådär på rak arm var dessa:
* Dåligt väder - det finns verkligen bara dåliga kläder.
* Trötthet - jag blir piggare när jag kommer ut, det vet jag nu.
* Mensvärk - den blir inte värre.
* Skavsår - man dör inte.
* Tidsbrist - prioritera.
* Rädsla att inte klara av något - från att knappt kunna springa 45 sek till att springa snart 20 minuter i sträck och totalt uppåt 30 minuter.
Kan säkert lista fler saker om jag anstränger mig lite.
Och så ett ämnesbyte!
Jag har ju fortfarande en hel del vikt kvar som ska bort, typ 20 kilo, men idag fann jag mig själv stående framför spegeln och nu börjar jag verkligen se hur min kropp formas om. Allra mest ser jag det runt ansikte, armar och ben och igår fick jag kommenterat att min nacke är nättare. Den kommentaren yttrades av min frisör, snacka om yrkesskadad. Men det stämmer nog, för mitt halsband som jag alltid har på mig har börjat hänga längre ner.
Åter till armar och ben, dock. Armarna, både över- och underarmar, har blivit mycket smalare och gäddhänget börjar minska. Benen, framförallt låren och knäna, smälter nästan bort. Jag har inte mätt låren så duktigt, men jag tror det är runt 7-8 centimeter som försvunnit runt varje lår plus att uppväckta muskler gör att de är fastare. Knäna börjar faktiskt synas, det börjar bli en form på mina ben!
Det var nog det här jag behövde, få skriva en massa snälla saker om mig själv. Jag har ju mina demoner jag med, precis som alla andra, och just nu gör de sig ganska påminda. Tänkte ta och skriva lite om det när jag har lite mer mental närvaro än jag har nu. En demon tror jag att jag har nämnt lite tidigare, nämligen min syn på mig själv på den utseendemässiga fronten. Hade tänkt skriva om det för längesen men det har inte varit läge. Nu känner jag att det börjar närma sig att sätta ord på det, att ta ett snack med den där demonen.
Nu ska jag ta ett snack med min kudde, är superdupertrött.
Hoppas ni alla haft en jättefin onsdag!
Namaste.
//Jenny
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar