50 minuter solhälsningar...

... tog tidigare knäcken på mig, totalt. Idag var det också tufft, svetten rann och jag fick jobba men det tog inte knäcken på mig. Andningen fungerade hela vägen och jag behövde inte vila en enda gång. Det har hänt grejer med min kondition, med mina muskler och med min koncentration. Underbart!

Satt och läste igenom min blogg på VK häromkvällen. Jag började skriva där direkt jag blev medlem, så det finns inlägg från december 2009. Det här var mitt första:

Lika bra att lämna ut sig!

Sat, 19 Dec 2009, 16:29

Det är blott andra dagen som medlem i VK och jag håller fortfarande på att rannsaka mig själv om var jag egentligen står rent mentalt. Har jag förstått? Har jag bestämt mig?

Jag har länge trott att jag stått still i vikt. Jag väger mig aldrig (och då menar jag aldrig) och jag har en kroppsform som döljer vikten väldigt väl.

Första sprickan i min fasad gentemot mig själv kom när jag var tvungen att ta hjälp av stolen framför för att ta mig upp ur biostolen. "Det har jag väl aldrig behövt förut?". Mycket märkligt!

Jag är en nyfiken människa, så när den frågan slog mig behövde jag ha ett svar. Letade fram ett måttband och midjemåttet var tresiffrigt. "SAY WHAT!?". Inte undra på att min vanliga storlek inte passar längre (ungefär nu började jag känna mig lite korkad).

En våg införskaffades och när även den slog upp på tresiffrigt så var fasaden så sprucken att den knappt höll ihop.

Så var står jag?

Jag har förkastat.
Jag har förnekat.
Jag har försvarat.
Jag har förklarat.
Har jag förstått?

Aldrig trodde jag att jag skulle hamna där jag är nu. Ni kommer förstå vilken utveckling som skett när (om) jag klistrar in de inlägg där jag berättar vad jag tycker om motion.

Nu är det dags för sängen, tänkte försöka somna före klockan fyra i natt.

Namaste.

//Jenny