En engelsk mil på 4 veckor - KLAR!

Idag var det dags för sista passet i programmet. 10 minuter jogg som då skulle motsvara 1600 meter. Klarade jag 10 minuter? Jajjemen! Hann jag 1600 meter? Nej. Jag tog det extremt lugnt för jag var rädd att inte orka, men när rösten i hörlurarna sa att det bara var en minut kvar så hade jag massor med energi kvar så jag gasade på lite. Jag hann ungefär 1100-1200 meter, men jag hade lätt kunnat springa längre eller så kunde jag ha sprungit lite fortare.

Kan ni fatta att jag, som för fyra veckor sedan knappt kunde springa 45 sekunder, nu springer i 10 minuter och över en kilometer! Det är så stort för mig så ni anar inte!

I övermorgon ska jag springa 1600 meter, har mätt upp en sträcka och jag vet att jag fixar det. Ska lattja lite med en engelsk mil och 10 minuters-joggande i några pass, sen ska jag hoppa på "5 km på 8 veckor"-programmet. Vore fantastiskt att kunna springa en halvmil innan snön faller och om jag bara har vädret på min sida så borde det gå.

I övrigt har dagen inte bjudit på särskilt spännande saker. Åt lunch med en fd kollega, det var väldigt trevligt! Saknar att ha honom på jobbet, han var liksom en trygg, lugn punkt som alltid var vettig och hjälpsam. Och så är han ju trevlig som person också. Han ska gifta sig om några veckor och jag hoppas verkligen att sommarvärmen kommer tillbaka och att solen får skina på brudparet.

Men just ja! Gud vad jag ljuger, det har ju visst hänt en spännande sak! I mina mått mätt då, skall väl tilläggas.

På Lindex finns ett par jeans som jag nu har i storlek 46. Jag köpte dem i våras och de känns nu väldigt stora, men jag har som tänkt att de töjt sig och tappat lite stretch. Så när jag var på stan idag provade jag ett par av samma modell men i storlek 44. Gick de på? Jajjemen! Provade en massa andra saker också och hittade en del fint, men jag tänker vänta en månad till med att köpa höstgarderoben.

Jag gick också på en av mina favoritbutiker, Esprit. De har så vansinnigt fina och liksom "rejäla" baskläder och massor med fina klänningar. Dock har jag aldrig provat ett par byxor där, för jag vet att jag har varit för stor. Nu var jag dock lite full i fan och tog ett par jeans i storlek 34/32. Jag minns att jag för längesen testade ett par i tumstorlek 36 nånstans och det var inte ens nära. Gick de på? Jajjemen! De var faktiskt supersnygga så jag måste uppsöka den butiken igen lite senare i höst. Testade även ett par gråa byxor med pressveck i storlek 44. De gick på men satt inte superbra. I höst däremot, när jag tappat 7-8 kilo till, då jävlar.

Det är så fantastiskt kul att få såna där konkreta bevis på att jag faktiskt krymper. Jag tar bilder på mig själv varje månad och förstås så väger och mäter jag mig, men stegvisa förändringar ÄR svåra att se. Konkret blir det när jag provar kläder, eller när jag lyfter min shoppingbag som innehåller 10 1,5-liters petflaskor. Om ett halvkilo till får jag ställa ner en flaska till, woho!

Just nu är jag så stolt över mig själv att jag skulle kunna spricka!!

Dags att varva ner nu och försöka somna före midnatt. Tänkte satsa på att göra det resten av veckan, så att det inte blir världens chock att kliva upp för att jobba på måndag. Och vet ni? Nu börjar jag längta efter jobbet! Underbart!!

Namaste.

//Jenny